dead redneck

dead redneck

Om bloggen

Om min farmors farfars farmors farfars mormor hade levat idag hade hon varit 738 år gammal.

Olof Palme diskar faten

politixPosted by martin Mon, October 08, 2012 23:30:05
Jag kan ha berättat detta, men strax efter Olof Palmes avrättning greps jag av en skräck av att hitta hanses lik på olika ställen. Jag var t.ex tvungen att sluta gräva i en stor snöhög för jag trodde han skulle ligga där. Jag var 5 år.

politik - så funkar det

politixPosted by martin Mon, October 08, 2012 23:27:49

Du är 17 år. Skriv ett kontrakt med dig själv. "Det finns två partier, högst eventuellt tre, som det är anständigt att rösta på. Härmed förbinder jag mig att aldrig rösta höger. Detta p.ga solidaritet. Mitt självhat vet inga gränser, men ej heller min solidaritet - från de svältande i "Afrika" ner till trebenta utlasade bögmarsvin."

Titta på det här kontraktet strax innan varje val. Du kan även kika lite på vad dina partier tycker för tillfället och göra ett val i stunden. Om de rätta partierna går mot en solklar seger kan du med fördel skita i att rösta. Det är det som är det fina i den proverbiala kråksången. Så du vill också ha fler och högre bidrag, ett slut på lönearbete som vi känner det, samt bättre och billigare droger. Gå med i mitt parti (MA)P! För det finns inget av de nuvarande som är för allt detta, åtminstone inte utan att bete sig som totala fettor.

Så var det sagt. Den enda politikern jag någonsin har haft full respekt för är gamle Labour-snubben Michael Foot.

När det regnar bagarbarn har den fattige inget bröd

politixPosted by martin Wed, March 21, 2012 23:44:42

1963, Tidaholm: Första dagen på arbetet och chefen ber den unge mannen att kila iväg till järnhandeln för att köpa ett "ögonmått". Väl på järnhandeln förklarar föreståndaren att de inte för sådan, samtidigt som han kräver ett fniss. Tillbaka på sitt arbete förklarar chefen sitt skojeri för den unge mannen under hjärtliga ryggdunkningar. Den första dagen på ett långt lyckligt arbetsliv.

2012, Tidaholm. Första dagen på jobbet och chefen beordar den unge att mannen att springa till Home-butiken och köpa ett ögonmått, och fort ska det gå. Med magsyran brännande i halsen blir han förtvivlad avsnäst av innesäljaren. Väl tillbaka på jobbet förklarar chefen att han har misslyckat med sitt första uppdrag. Han får sparken med omedelbar verkan. Sen går det fort. Den unge mannen blir deprimerad och börjar missbruka. Han halkar ur systemet. Tre månader senare hittas han medvetslös i Acklinga-korset, nedbajsad och med en heroinspruta i armen. Någon har ristat in Hammaren och Skäran i pannan på honom.

Osama Bing Crosby

politixPosted by martin Mon, May 09, 2011 23:50:32

Jag måste få veta: bröt någon av Bin Ladins balle som trofé? Jag kan inte låta bli att JVVF-garva åt animationen när de skickar ner Osama i stålkista rakt ner i oceanen utan att bädda rent först. Plus att den amerikanska versionen av "mannen-på-gatan" är om möjligt ännu mer förvirrad än den den svenska. Men vad fan, vem är nästa på dödslistan? Bert Karlsson? I så fall är det jag som står där å bara: SVÄRJE! SVÄRJE!

I'm fucking in, you´re fucking out

politixPosted by martin Mon, June 21, 2010 23:43:39

Hade inte jag betalat för TV-sänd kungabröllopsnatt också. Tydligen inte. Besvikelsen!

"Jag tror att tiden är kommen för penis införande"

"Ett ögonblick . . .sådärja . . .eh . . .det är som två hål . . .ett som det rinner ur och ett lite längre ner . . .det är brunt och skrynkligt . . .ska jag ta det eller?"

"Eventuellt längre fram i förhållandet"

"Jag eklaterade i byxorna"

"Men tårtan var bra i alla fall"

Your "Dear John"-letter had grammatical errors, and failed to mention that you´re a cunt

politixPosted by martin Tue, June 15, 2010 23:59:36

Låt mig först säga; jag har väldigt lite hum om huruvida energi medelst kärnkraft är hållbart eller inte. Med detta ur vägen tyckte jag att det var oerhört festligt att demonstranterna var utklädda till "förnyelsebar energi".

I övrigt börjar jag bli en smula trött på, eh få se nu, ja det mesta faktiskt. Jag inser att jag har attitydproblem, men en till "kramizar till Vickan och Daniel =)" och jag gnager av min vänstra kuk.

Yttermera gillar jag fotboll, men jag är ytterst less redan på alla dessa män som skojfriskt pratar i studior inför matcherna. Det är män, män, män och jag har fått ett utbrott av galopperande och rabiat feminism. En "viktig" fotbollskrönika till, och jag . . .ja jag vet inte. Egentligen skulle jag väl skippa allt runt och bara kolla utan ljud.

Det här har jag tänkt länge och sedan glömt av: I våras var Maja Lundgren gäst hos Malou. Hon skrev en bok för ett par år sedan där hon hängde ut kultureliten, som det brukar heta. Vilken person! Varje fråga besvarades med en sällan skådad precision. Ibland blev det tyst lite väl länge, och jag tänkte "nej, nu har hon fastnat", men sedan kom det ytterligare ett sånt guldkorn att jag var tvungen att fniss-skratta rätt ut. Tillochmed den vanligtvis apatiska Malou var tvungen att dra på munnen. Jag har aldrig läst böckerna, dock - jag är rädd att de inte uppnår samma höjder som hennes person. Och så envisas Malou att ständigt släpa in kristdemokraten Birro och jävla Ranelid. Sverige är bra skevt.

Michael Mackintosh Foot

politixPosted by martin Sat, March 06, 2010 23:33:46

Vem?

Partiledare för Labour 1980-83, nyligen avliden. Känd för att i opposition lägga fram ett manifest som kallades "Historiens längsta självmordsbrev". Detta på grund av den starkt socialistiska tonen under rådande högervindar. Han blev allmänt ogillad och kallades både det ena och det andra. Kanske den sista gången en politiker gjorde något efter sin personliga övertygelse, istället för vad strategerna föreslog. Det gick åt helvete förstås, och vi vet alla vem som vann påföljande val. Michael Foot är alltså död, en minimal notis, du får upprättelse på detta sätt istället. Idag twittrar politiker om goda pastasåser istället.

Det hände då

politixPosted by martin Mon, March 01, 2010 23:30:26

En av mina förebilder när jag var liten var min farfar Herbert. Han var sosse av den gamla skolan, aktiv i facket och Domus, som han var med och byggde. Nu är han död sen flera år tillbaka och jag saknar honom dagligen.

En gång var han med facket på stormöte i Göteborg. Det dryftades och manglades. Vid dagens slut, när mötet ska avslutas säger mannen som lett det hela "Om ingen har några andra synpunkter eller frågor så tar vi och ger oss nu", varpå den andre mannen från Tidaholm, vars namn för tillfället undflyr mig, ställer sig upp och säger(uppfordrande och lätt irriterat) - GÄLLER nu detta oss i TIDAHOLM också?

Min farfar sa att han skämdes så att han ville sjunka genom jorden.

Next »